Hemkommen nyss från semester till sjöss
hade min mage till mat sagt adjöss
sjösjukepräglade veckor var slut
och gladlynt i hågen jag muntert gick ut

Det kändes så skönt att ha lämnat mitt käll
och luften var frisk denna sensommarkväll
men ute på gatan jag såg ej en själ
Något var galet, det bådar ej väl

Jag sprang runt och sökte från gata till hus
då uti mitt huvud det gick upp ett ljus
jag såg en affisch och jag fylleds med sorg
”allsång med Berghagen. Plats: Stora Torg”

Torget var smäckat de flesta var där
och ingav en sötsliskig glad atmosfär
Klädseln var färgglad, porös och så lätt
Ja, allt var så underbart svenskt på nå’tt sätt

Ålerdomshemmen var tömda på folk
Finkar och trastar var flugna från holk
Johanssons camping var näst intill kal
och färdtjänst fick inkalla hjälppersonal

Allsång direktsändt i television
det får alla Svenssons att raskt ta sig ton
chansen att synas det lockar publik
som önskar att medverka uti en flik

Plötsligt till stråkar och trummande slag
hördes en mansröst som skrek - HÄR ÄR JAG!
tittarna jubla’ då Lasse i frack
stod uppe på scenen och vrålade - TACK!

Publiken med ålder på snitt 77
sträckte upp armar och ljöd ”Herregu’”
stämningen var på nå’t sätt religiös
då Lasse med allsångens makt släppte lös

Bakom en buske jag satt och såg på
-Otäckt jag tänkte, och skulle just gå
då sången försvann och allt folket stod still
-Vad nu?, tänkte jag. -Jag blir kvar en stund till.

-Nu är det dags att med mig här på scen...
(vrålade Lasse och ögonen sken)
...någon får äran att sjunga med mig!
Vem skall jag välja? Jag väljer nog DIG!

Folkmassan tystna och vände sin blick
emot denna männska som erbjudan fick
bländad av spotlights jag fattade noll
då blickar med avund frös fast åt mitt håll

Plötsligt förstod jag och sprang som förryckt
men rullstolsparkeringen hindra min flykt
Jag föll ibland kryckor, rolater och hjul,
stödskenor, käppar, det var inte kul

Lönlöst att fly, det var inte en chans
då småfeta tanter gav mig assistans
med järngrepp kring armar de framåt mig för
till mitten av Berghagens svettiga kör

-Välkommen! Modigt! En jätteapplåd!
Duktigt av dig, Jag skall ge dig ett råd:
Sjung riktigt bra nu för TV är här
direktsändt i Norden din sångröst nu är!

Svimmfärdig stamma jag -Jaså, jaha...
-Var inte orolig, detta blir bra!
På sidan 17 står allsångens namn
Klassikern: En gång vi seglar i hamn!

Åhhh! Hördes saligt sen prasslet av blad
och snart sidan 17 man såg på var rad
hundratals harklingar hördes och se’n
vrålade Lasse - Åh en, två, tre En..

En gång vi seglar...sjöng gammal som ung
Lasse sa åt mig - Sjung gungeligung!
sjösjukans minnen tog tag i min kropp
och strålkastarvärmen var satt på sin topp

Plötsligt det ryckte i mage och tarm
när jag till min fasa såg folk kroka arm
det blev som en storstorm i folkmassans hav
och Lasse han höjde en sista oktav

Framför mig bedjar mig Lasse på knä
-Ge mig en slut ton! Jag svara -Blurghuäää....
Jag öppnade munnen och lunchen kom ut
rakt över Lasse och sången var slut

Allting blev stilla då stämningen sprack
tills stans pensionärer mot mig gick attack
benkross med käppar och löständers bett
gav mig enkel resa till stans lasarett

Folk blir lätt blinda och inte alls tål
när uppblåsta folkhjältar möter ens nål
Jag avslutar nu med en varning till er:
Gå ALDRIG på allsång med Berghagen mer!!!

S L U T